Kuvasz "Ungersk Kuvasz"

Från början var Ungersk Kuvasz, Slovakisk Cuvac och Owczarek Podhalanski "Tatran" en och samma ras. Men de utvecklades i de tre länderna till olika raser med egna rasbeskrivningar.

I sitt hemland har Kuvaszen mest används till att vakta fårflockar mot rovdjur och inkräktare, men den vaktar även andra djur och sin familj.

 

Den ska kunna slåss mot både varg o björn.


Kuvaszen i Sverige

Den första Kuvaszen i Sverige kom 1969 och det var Tibor Buzady som importerade den.

Här i Sverige används Kuvaszen mest till sällskap men vi får inte glömma bort att den är en vakthund.

Kuvaszen är en hund som hela tiden vill vara med och den är gärna tillags mot sin familj, men ibland tar viljan att lösa situationer på egen hand över.

Idag finns ca 250 Kuvasz i Sverige.

Kuvaszhistoria

Kuvaszens ursprung

Kuvasz är en gammal herdehund, och dess ursprung är inte helt klart. En del källor säger att den följde med magyarfolket, ett finskt-ungerskt ryttarfolk, som kom österifrån ur de stora områdena i de asiatiska stäpperna och bosatte sig vid Karpaterbäckenet i slutet av 9:e århundrandet. Andra källor hävdar att den infördes av kumenerna, ett nomadfolk av turkiskt ursprung, som förföljdes av mongolerna ända till Ungern under 13:e århundrandet och ha fört med sig denna hund till Karpaterna.

Under den turkiska ockupationen 1526-1688 har en Kuvasz-liknande hund kommit in från Asien.

Rasens namn, Kuvasz, lär komma från ett turkiskt ord och betyder "väktare av tryggheten".

Rasen under medeltiden

Den är känd som de privilegierades vakthund. I slutet av 1400-talet finns belagt att Kuvasz använts av adeln som vakthund mot lönnmördare. Under medeltiden tilläts endast adeln att äga en Kuvasz.

Under en period har den använts vid jakt på större vilt. Det var när Kung Mathyas regerade på 1400-talet. Hundarna som fanns vid hovet följde med vid dessa jaktliga äventyr. Hundarna var väl representerade även vid middagar och på resor som gjordes. Under denna period ansågs en Kuvasz vara en mycket värdefull gåva.

Mot vargar, björnar & tjuvar

Kuvaszen skulle skydda herden, hjorden och övrig egendom mot vargar, björnar och andra fiender som häst- och boskaps-tjuvar. För att kunna slåss mot vargen på lika villkor måste Kuvaszen ha starka tänder, stor rörlighet, mod och kraft att anfalla. Den måste också ha ett utmärkt luktsinne för att kunna spåra upp boskapstjuvar som låg och tryckte i snåren. Till sin hjälp hade herden också vallande hundar. Mudi, Puli och Pumi är några exempel.

Motståndskraft & styrka

Hårda levnadsförhållanden utvecklade den tjocka pälsen, motståndskraftig mot både kyla och värme, smuts och damm. Mycket motion och dåtidens utfodringspraxis gav Kuvaszen en solid benstruktur och starka muskler. Hundarna utfodrades mest med kött. Man band köttstycken högt uppe för valparna, för att utveckla deras nack- och tugg-muskler och för att ge dem starka tänder. Herden ville ha sin hund vit, eftersom det var lättare att skilja en vit hund från vilddjuren om hjälp skulle behövas.

Kuvaszen i vår tid

I och med industrialiseringen under 19:e århundrandet förlorade Kuvaszen sitt ursprungliga arbete och flyttade till mera befolkade områden och blev vakthund för fabriker, gårdar, hus och hem.

Andra världskriget for hårt fram bland Ungerns Kuvaszer. Tappra hundar som försvarade sina ägare föll offer för soldaternas kulor. Det var också ont om mat efter kriget. Rasen blev sällsynt i hemlandet.

Rasentusiaster samlade de få hundar som återstod för att börja uppfödning på nytt. Uppfödare som Ferenc Majda och Straskaba samt professor Csaba Anghi var några.

Antál Kovacs, som var en expert inom ullbranschen, startade den mest kända kenneln från denna tid. Gyapjus Kennel startade 1951 med 8 Kuvaszer som han och hans kolleger hade köpt upp under hans resor över hela Ungern. Alla med många fel - för små, rosa fläckar på nos och läppar, gulaktig färg - och naturligtvis utan stamtavlor. Verksamheten pågick i drygt 20 år och bidrog i hög grad till att bygga upp rasen igen. Samtidigt blev den Europas största Kuvasz-kennel.

Tyske Fogas vom Schwabensee, som Margarete Teubert överlämnade till ungrarna i mars 1967 till hjälp i avelsarbetet, blev också en viktig faktor i återuppbyggnadsarbetet. Hans mor Aja von Weserbogen var ungersk champion.

En utmärkt familjehund och en pålitlig vakthund

Våra dagars Kuvasz är en trivsam, anpassningsbar och kelen familjehund och en pålitlig vakthund. Det är en självständig, djärv, intelligent och modig hund som föredrar att utföra saker och ting på sitt eget sätt. Kuvaszen går bra ihop med andra djur om den får bekanta sig med dem från valpstadiet.

Rasen är mycket trogen, tillgiven och vänlig mot sin ägare och hans familj. Av naturen är Kuvaszen reserverad mot okända men accepterar dem som familjen godkänner. Bland vänner är han en hund med fängslande karaktär och charm. Sin uppgift som vakthund tar han mycket seriöst. Han fungerar bäst med massor av kärlek blandad med fast auktoritet, känslig för beröm och klander.

Unik päls

Kuvaszpälsen är unik och skiljer sig från övriga herdehundars. Den består av ganska grovt vågigt täckhår med fin underull. Den längsta pälsen finns på svansen som har fana. Pälsvården är enkel: en utkamning då och då räcker för att hålla den fräsch. Kuvaszen behöver sällan badas.

Vidare kan sägas att den vuxna hunden har en mängd olika läten för sig och "pratar" gärna. Och den givna favoritplatsen utomhus är oftast tomtens högsta punkt, där den kan ligga i timmar och bevaka. Den verkar slö, men händer det något är den genast beredd.

Rasbeskrivning för Kuvasz
FCI-Grupp 1
Vall-, boskaps- och herdehundar

Hemland:
Ungern               

Helhetsintryck:
Kuvasz är en stor hund som ger intryck av såväl ädelhet som styrka. Kroppen är harmoniskt byggd. Muskulaturen är torr, benstommen stark utan att vara grov. Parallella och raka extremiteter med torra leder. Bröstkorgen är djup, korset är svagt sluttande och kroppen långsträckt, nästan kvadratisk. Hela hundens byggnad tyder på outtröttlig arbetsförmåga. Bett och tänder är kraftiga. Pälsen är stark, vågig och vit till färgen. Kuvasz är en gammal herdehund. En del källor hävdar att den infördes av de gamla ungrarna enligt andra skulle kumenerna, ett nomadfolk av turkiskt ursprung, som förföljdes av mongolerna ända till Ungern under 13:e seklet, ha fört med sig denna hund till Karpater-bäckenet. Kuvasz har förr använts vid jakt på varg och vildsvin. Den har ett bra väderkorn, är djärv, modig och trogen och en utmärkt vakthund.

Huvud:
Det mest attraktiva hos hunden är huvudet som utstrålar ädelhet och på samma gång styrka. Skallen ska vara långsträckt men inte spetsig. Pannan ska vara lång men endast svagt välvd och med svagt markerad pannavsats (stop) samt markerad pannfåra, som fortsätter ner på nosen. Ögonbrynsbågarna ska vara lagom markerade. Nosryggen ska vara rak med avsmalnande, inte spetsigt nosparti. Nosspegeln (tryffeln) ska vara trubbig och svart. Nosryggen ska vara lång, bred och muskulös. Läpparna ska vara svartpigmenterade, åtsmitande och tandade i mungiporna. Gommen bör vara mörk och tungan starkt röd.

Ögon:
Ögonen ska vara snedställda, mandelformade och mörkbruna. Ögonränderna ska sluta tätt intill ögonen och ha svart pigment.

Öron:
Öronen ska vara högt ansatta och nervikta redan vid ansättningen. Den övre tredjedelen av örat står ut en aning från huvudet, men i övrigt sluter örat tätt intill kinden. När hunden är vaksam reses öronen något framåt, men inte burna högt och aldrig upprätt. Öronen ska vara trubbigt V-formade.

Bett:
Saxbett med väl utvecklade regelbundna tänder.

Hals:
Halsen ska vara medellång och mycket muskulös. Nacken ska vara kort och utan halsskinn. Halsen ska med horisontallinjen bilda en vinkel på 25 - 30 grader.

Bål:
Bröstkorgen ska vara mycket djup inte för välvd och med stark muskulatur. Bröstbenet ska bilda ett gott underlag för det vinklade skulderpartiet. Buklinjen ska vara starkt uppdragen. Ryggen ska vara medellång med lång manke, som svagt höjer sig över rygglinjen. Ländpartiet ska vara kort. Något sluttande, muskulöst och brett kors.

Extremiteter:
Armbågarna ska inte vara utstående eller inknipta. Frambenen ska vara raka och parallella, underarmen lång med torr muskulatur, mellanhanden ska vara lätt vinklad framåt och fronten ska vara lagom bred. Lår och bakben ska vara kraftigt muskulösa. Bakbenen ska vara höga, höftleden och lårbenet ska bilda en rät vinkel, knäledsvinkeln ska vara 110 - 120 grader och hasvinkeln 130 - 140 grader. Mellanfoten ska vara bred, lång och torr.

Tassar:
Tassarna ska vara hårda och fast slutna med elastiska trampdynor och väl utvecklade, skiffergrå klor. Trampdynorna ska vara svarta eller skiffergrå. Baktassarna ska vara längre än framtassarna. Sporrar bör avlägsnas.

Svans:
Svansen, som ska vara lågt ansatt i korsets fortsättning, ska nå ner till hasen. Svansspetsen ska ha svagt uppåtböjd spets och får aldrig ringla sig. Då hunden är i affekt eller vaktar, får svansen lyftas högst i jämnhöjd med ländpartiet.

Hårrem:
Huden ska vara starkt pigmenterad skiffergrå.Mörka tecken på hud med avvikande pigment är tillåtet.Buken ska vara jämnt mörkpigmenterad. Pälsen ska bestå av ganska grovt, vågigt något stelt täckhår och fin underull. På huvud, öron och tassar ska håret vara kort, rakt och glatt 1-2 cm långt. Håret ska också vara kort på frambenens framsidor och sidor samt på insidan av bakbenen. På kropp, överarm, ländparti och svans ska håret vara svagt vågigt, medellångt 4 - 14 cm och bildar ofta kammar, virvlar och tofsar. På halsen ska pälsen bilda krage som når ner till bröstet. Benen ska ha 5 - 8 cm långa fransar och hela svansen ska vara täckt av svagt vågigt hår, på svansens undersida ska håret vara 10 - 15 cm långt. Valppälsen är glänsande, vågig eller slät och tät.

Färg:
Vit. Elfenbensfärg är fortfarande tillåten.

Rörelser:
Steget är långsamt, försiktigt och tungt. Snett trav. Kan springa oavbrutet i trav 25 a' 30 km utan ansträngning.

Mankhöjd:
Mankhöjd för hanhund 71 - 75 cm.
Mankhöjd för tik 66 - 70 cm.

Fel:
Alltför välvd skalle. För kort nosrygg. Gula ögon, svagt utvecklade ögonbrynsbågar. Hängande undre ögonlock och läppar. Öron liggande tätt mot huvudet och bakåtliggande öron. För små och för lätta öron. Lång hals. Bred bringa. Lösa skuldror. Ljusgrå hud. Gulaktig päls eller päls med fläckar.
Slapp kroppsbyggnad.
Opålitlig blick.

Diskvalificerande fel:
Fel tandställning. Uppstående öron. För kraftigt markerat stop. Hård eller lurvig päls. Ringlad svans eller svans som också i vila lyfts över korset.
Annan färg än vit.
Mankhöjd hos hanhund under 65 cm.
Mankhöjd hos tik under 60 cm.

Läs mer om rasen på Svenska Kuvaszklubbens hemsida SVKK